Det här är första gången jag presenterar mig själv på ett forum (och jag hänger på ganska många). Det beror på att jag vanligtvis verkar mer i det fördolda, lurkar, läser och begrundar och jag brukar nöja mig med det. Nu har jag emellertid en snyftarhistoria som ett nördforum av denna kaliber inte kan förvägras.
Det är nämligen så att jag, Ulf, 43, IT-utvecklare inom museibranschen, inte ens gjort av med ett kilo kaffe än i mitt kaffeintresse. Mitt kaffedrickande sträcker sig enbart en dryg månad tillbaka i tiden. Före detta var jag på grund av medicinska skäl helt kaffefri i många år även om jag körde lite moka-bryggare och faktiskt malde själv i mitten på 80-talet i en enkel Braun-kvarn (som sedan dess används för kryddor). Under julhelgen opererades jag (gallan) och i maj när frun ville ha en kopp snabbkaffe (av espressotyp) så överraskade jag mig själv med att säga – ”jag tar en också”. Satans vad gott de var och när koffeinet rusade till och biverkningarna inte infann sig tänkte jag – detta är min nya grej.
Eftersom jag lider av prylmani (vilket jag förefaller dela med många andra här på forumet) och dessutom ett väl utvecklat Internetberoende inleddes en intensiv inläsning i kaffemaskinernas mysterier varvid jag snubblade över denna utmärkta webbplats. Nu har jag köpt hårdvaran, börjar upptäcka en värld av mjukvaror och lär mig varje dag mer om hantverket. Kaffe är gott, men den sociala aspekten av missbruket ska inte undervärderas. Jag har nu lärt mig att fika på jobbet (efter att ha sagt – ”nej jag dricker inte kaffe” i femton år). Det är mycket trevligt. Ett annat nyupptäckt nöje är att ta en fika på stan’ (som i mitt fall är Stockholm) – vilket jag inte gjort sedan jag pluggade. Tråkigt är bara att det serveras så mycket uselt kaffe där ute till absurda priser…
Nu ska jag göra allt vad som står i min makt för att inte ryckas med i den kollektiva uppgraderingsivern här utan söka lite kunskap, mejsla fram mitt favoritkaffe och bara njuta av en god kopp då och då.
/Ulf
Det är nämligen så att jag, Ulf, 43, IT-utvecklare inom museibranschen, inte ens gjort av med ett kilo kaffe än i mitt kaffeintresse. Mitt kaffedrickande sträcker sig enbart en dryg månad tillbaka i tiden. Före detta var jag på grund av medicinska skäl helt kaffefri i många år även om jag körde lite moka-bryggare och faktiskt malde själv i mitten på 80-talet i en enkel Braun-kvarn (som sedan dess används för kryddor). Under julhelgen opererades jag (gallan) och i maj när frun ville ha en kopp snabbkaffe (av espressotyp) så överraskade jag mig själv med att säga – ”jag tar en också”. Satans vad gott de var och när koffeinet rusade till och biverkningarna inte infann sig tänkte jag – detta är min nya grej.
Eftersom jag lider av prylmani (vilket jag förefaller dela med många andra här på forumet) och dessutom ett väl utvecklat Internetberoende inleddes en intensiv inläsning i kaffemaskinernas mysterier varvid jag snubblade över denna utmärkta webbplats. Nu har jag köpt hårdvaran, börjar upptäcka en värld av mjukvaror och lär mig varje dag mer om hantverket. Kaffe är gott, men den sociala aspekten av missbruket ska inte undervärderas. Jag har nu lärt mig att fika på jobbet (efter att ha sagt – ”nej jag dricker inte kaffe” i femton år). Det är mycket trevligt. Ett annat nyupptäckt nöje är att ta en fika på stan’ (som i mitt fall är Stockholm) – vilket jag inte gjort sedan jag pluggade. Tråkigt är bara att det serveras så mycket uselt kaffe där ute till absurda priser…
Nu ska jag göra allt vad som står i min makt för att inte ryckas med i den kollektiva uppgraderingsivern här utan söka lite kunskap, mejsla fram mitt favoritkaffe och bara njuta av en god kopp då och då.
/Ulf
