Det började med en podmaskin från nespresso. Jag tyckte det var gott kaffe och väldigt enkelt och snabbt. Mitt dilemma var att varje gång jag skulle knalla iväg till kungsgatan för att handla nya kapslar drabbades av tung ångest. Dels på grund av den oerhört opersonliga butiken men även för att jag kände mig skyldig på ett märkligt sätt. Det var som att man ville gömma den där påsen med nespressologgan och springa hem så snabbt man kunde för att slippa menande blickar från folk på stan. Väl hemma laddade man sin maskin med en "ny sort" och slogs av att den smakade... Ungefär likadant som alla de 15 andra sorterna. Intetsägande. Helt okej men inte mer. Tråkigt var bara förnamnet.
Jag började läsa på om "riktiga" manuella maskiner och kom snart fram till att begagnat kändes som en bra väg in i kaffeträsket.
Lite spaning på blocket resulterade i en Gaggia classic och en Monteriva M-203 i bruksskick. Lite upputsning och städning av de båda maskinerna senare sprang jag ner till ICA och handlade en silvrig påse Molinari för att ha något att öva på.
Första försöket:
Körde igenom kvarnen rejält för att få ut eventuellt gammalt kaffe som gömt sig efter min städning och laddade sedan filtret. Tampning gick vägen och det hela resulterade i en genomrinning på drygt 30 sek med en tjock mörk(har aldrig någonsin fått en mörk crema på min nespresso)crema med ordentlig fart i. Är oförmögen att säga om det var ens medelmåttigt men det smakade enligt min åsikt bättre och framförallt MER än kapselmaskinen någonsin lyckats prestera.
Andra försöket
Glad i hågen av det lyckade första försöket så var det bara att gå på det igen. Denna gång rann det av någon anledning bara ur den ena "pipen"(fel namn antar jag?) och hade en tid på 34sek. Tjock fin crema även här och om möjligt ännu mer smak.
Så. Här är jag nu. Lite, lite speedad av koffeinet och redo att försöka kränga av min nespressomaskin till någon jag inte tycker om. Jag anar att jag inte hittar denna någon här
Jag började läsa på om "riktiga" manuella maskiner och kom snart fram till att begagnat kändes som en bra väg in i kaffeträsket.
Lite spaning på blocket resulterade i en Gaggia classic och en Monteriva M-203 i bruksskick. Lite upputsning och städning av de båda maskinerna senare sprang jag ner till ICA och handlade en silvrig påse Molinari för att ha något att öva på.
Första försöket:
Körde igenom kvarnen rejält för att få ut eventuellt gammalt kaffe som gömt sig efter min städning och laddade sedan filtret. Tampning gick vägen och det hela resulterade i en genomrinning på drygt 30 sek med en tjock mörk(har aldrig någonsin fått en mörk crema på min nespresso)crema med ordentlig fart i. Är oförmögen att säga om det var ens medelmåttigt men det smakade enligt min åsikt bättre och framförallt MER än kapselmaskinen någonsin lyckats prestera.
Andra försöket
Glad i hågen av det lyckade första försöket så var det bara att gå på det igen. Denna gång rann det av någon anledning bara ur den ena "pipen"(fel namn antar jag?) och hade en tid på 34sek. Tjock fin crema även här och om möjligt ännu mer smak.
Så. Här är jag nu. Lite, lite speedad av koffeinet och redo att försöka kränga av min nespressomaskin till någon jag inte tycker om. Jag anar att jag inte hittar denna någon här