Hej!
Jag var aldrig en kaffedrickare. Inte heller tedrickare. Vid fika och bjudningar var jag den besvärliga människan som alltid bad om "ett glas mjölk" eller "kanske ett glas juice?". Varm choklad fick det bli när man var ute.
Sen började man jobba och som alla vet så är koffein en ofrånkomlig ingrediens i många jobb, så även i mitt. Visserligen var jag knappast nybörjare på koffeinmissbruk. Cola stod för en betydande del av min budget omkring denna tid. Men på jobbet fanns tyvärr ingen gratis cola, däremot gratis "kaffe". Jag skriver "kaffe" då det naturligtvis rörde sig om sådana där stora kaffeautomater med 7 olika sorter som man matar med pappmuggar. Men man tog vad som bjöds. Kaffe med mjölk och en bit socker blev en återkommande del av dagen.
Tids nog införskaffades också en kaffebryggare. Billigast möjliga var målet (och är vill viss mån fortfarande). Billig maskin, billigt paketkaffe. Billig smak. Men med en liten (läs stor) skvätt mjölk och en nypa socker eller tre så blev kaffet även ett återkommande inslag i hemmakvällen.
En dag kom jag att samspråka med en bekant om kaffe. Denne bekant visades sig vara, om inte kaffekonnessör, så i alla fall kaffemedveten, och förklarade att hans "nånting-presso" (oinsatt som jag var så uppfattade jag honom inte helt på denna punkt) gjorde sååå mycket godare kaffe än en vanlig bryggare. Tyvärr hade dock hans bättre hälft råkat ha sönder denna men han planerade att skaffa en ny.
Detta sammanföll i tiden med hans födelsedag så jag tog tillfället i akt att ge honom en påse kaffe (butiksmalet men bättre än paket tänkte jag). Jag bad om espressomalt och försäkrades om att det i nödfall även gick att brygga i en vanlig bryggare. Han hade ännu inte ersatt hans "nånting-presso" bryggare så det blev bryggt i en perkolator som han lånat från jobbet. Jag blev mäkta imponerad av hur gott kaffet blev (espress-malt i en perkolator alltså...) och när jag informerades om att det skulle bli ännu godare i en "nånting-presso" bryggare så var jag fast i träsket. Jag skulle ha en espressobryggare! (egen tolkning).
Sagt och gjort, jag letade reda på den billigaste "espressobryggaren" jag kunde hitta (min bättre hälft var lite emot att spendera dessa pengar). 199 riksdaler! Som hittat. Jag var (ganska) nöjd.
Det var nu som saker började då utför. Det visade sig att det inte alls var en sådan bryggare min bekant hade haft. Han hade haft en pressobryggare. Jag visste knappt vad han pratade om men det verkade mer logiskt i efterhand att en glaskanna skulle gå sönder en en sådan som jag hade som inte alls var av glas. Detta uppdagades när jag tog med mig min fina "espressbryggare" för att få hans hjälp att använda den på bästa sätt.
Nästa upplysning kom när jag började fundera på något jag hört en gång om "crema". Jag fick ju ingen "crema" med min bryggare... Det visade sig plötsligt att jag inte alls köpt en espressobryggare utan en mokabryggare!!! Min kaffevärld vändes upp och ner!
Med mina nyvunna insikter om hur lite jag förstod mig på kaffets värld begav jag mig ut på internet för att åtgärda de värsta missuppfattningarna. Och det var så jag hamnade här. Och nu har också intresset väckts att få ut så mycket som möjligt ur mitt aftonkaffe men till så lågt pris som möjligt, inom rimliga gränser naturligtvis. Det lär nog ta ett bra tag innan jag skaffar en riktig espressmaskin men förhoppningsvis kan jag få lite hjälp här på forumet även med min bygsamma utrustning och budget.
/P
Jag var aldrig en kaffedrickare. Inte heller tedrickare. Vid fika och bjudningar var jag den besvärliga människan som alltid bad om "ett glas mjölk" eller "kanske ett glas juice?". Varm choklad fick det bli när man var ute.
Sen började man jobba och som alla vet så är koffein en ofrånkomlig ingrediens i många jobb, så även i mitt. Visserligen var jag knappast nybörjare på koffeinmissbruk. Cola stod för en betydande del av min budget omkring denna tid. Men på jobbet fanns tyvärr ingen gratis cola, däremot gratis "kaffe". Jag skriver "kaffe" då det naturligtvis rörde sig om sådana där stora kaffeautomater med 7 olika sorter som man matar med pappmuggar. Men man tog vad som bjöds. Kaffe med mjölk och en bit socker blev en återkommande del av dagen.
Tids nog införskaffades också en kaffebryggare. Billigast möjliga var målet (och är vill viss mån fortfarande). Billig maskin, billigt paketkaffe. Billig smak. Men med en liten (läs stor) skvätt mjölk och en nypa socker eller tre så blev kaffet även ett återkommande inslag i hemmakvällen.
En dag kom jag att samspråka med en bekant om kaffe. Denne bekant visades sig vara, om inte kaffekonnessör, så i alla fall kaffemedveten, och förklarade att hans "nånting-presso" (oinsatt som jag var så uppfattade jag honom inte helt på denna punkt) gjorde sååå mycket godare kaffe än en vanlig bryggare. Tyvärr hade dock hans bättre hälft råkat ha sönder denna men han planerade att skaffa en ny.
Detta sammanföll i tiden med hans födelsedag så jag tog tillfället i akt att ge honom en påse kaffe (butiksmalet men bättre än paket tänkte jag). Jag bad om espressomalt och försäkrades om att det i nödfall även gick att brygga i en vanlig bryggare. Han hade ännu inte ersatt hans "nånting-presso" bryggare så det blev bryggt i en perkolator som han lånat från jobbet. Jag blev mäkta imponerad av hur gott kaffet blev (espress-malt i en perkolator alltså...) och när jag informerades om att det skulle bli ännu godare i en "nånting-presso" bryggare så var jag fast i träsket. Jag skulle ha en espressobryggare! (egen tolkning).
Sagt och gjort, jag letade reda på den billigaste "espressobryggaren" jag kunde hitta (min bättre hälft var lite emot att spendera dessa pengar). 199 riksdaler! Som hittat. Jag var (ganska) nöjd.
Det var nu som saker började då utför. Det visade sig att det inte alls var en sådan bryggare min bekant hade haft. Han hade haft en pressobryggare. Jag visste knappt vad han pratade om men det verkade mer logiskt i efterhand att en glaskanna skulle gå sönder en en sådan som jag hade som inte alls var av glas. Detta uppdagades när jag tog med mig min fina "espressbryggare" för att få hans hjälp att använda den på bästa sätt.
Nästa upplysning kom när jag började fundera på något jag hört en gång om "crema". Jag fick ju ingen "crema" med min bryggare... Det visade sig plötsligt att jag inte alls köpt en espressobryggare utan en mokabryggare!!! Min kaffevärld vändes upp och ner!
Med mina nyvunna insikter om hur lite jag förstod mig på kaffets värld begav jag mig ut på internet för att åtgärda de värsta missuppfattningarna. Och det var så jag hamnade här. Och nu har också intresset väckts att få ut så mycket som möjligt ur mitt aftonkaffe men till så lågt pris som möjligt, inom rimliga gränser naturligtvis. Det lär nog ta ett bra tag innan jag skaffar en riktig espressmaskin men förhoppningsvis kan jag få lite hjälp här på forumet även med min bygsamma utrustning och budget.
/P
Senast ändrad:
