Den nya skandinaviska espresso stilen

Att särskilja dessa stilar kommer nog aldrig att fungera, jag är glad och lycklig över att kunna resa Italien runt och dricka underbar espresso vart än jag kommer. Jag ger inte Haugaard ett ända plus så länge han inte visar mer, för det kaffe han levererar till Mellqvist smakar apa och kommer av mig och många andra aldrig kunna ersätta den klassiska espresson.

Coffeehead sa:

Jag ger inte Haugaard ett ända plus så länge han inte visar mer, för det kaffe han levererar till Mellqvist smakar apa och kommer av mig och många andra aldrig kunna ersätta den klassiska espresson.

Klicka för att se resterande...

Vad menar du med "så länge han inte visar mer"? Och apa, vad är det du inte gillar med mellqvistkaffet? För fruktigt?

Det gamla "kvalitetsstället" Kaffebar öppnar ju snart, kan nog vara något för dig? Monteriva ska de köra där har jag för mig. Säkert minst 40 procent robusta vilket torde vara jord och bränt gummi som räcker åt de flesta. Så slipper du dricka apkaffe på mellqvist.

Jay: I vissa fall är det av "kvalitetsskäl" men i många fall (som du antagligen vet) krängs/blandas Merlot just för att det är så lätt (läs billigt) att odla jämfört med andra druvor. ;-D

Det har - precis som Robusta - sin plats ibland men används även som ren bulk. En del gillar det (jag har som sagt inget emot lite Robusta i en blandning) och en del vill ha "druvrena" Arabica.

Kontentan är väl - för mig - att oavsett hur mycket folk blandar in kvalitet, standard och objektiv vetenskap så är det till syvende och sist en produkt som baseras på smakuppfattning och detta är - hur man än ser på det - en subjektiv upplevelse.

Så, de som vill kan se mig som en kaffebarbar som inte förstår hur mycket bättre en Single Estate Sumatran Cowabunga med smak av kvitten, syltlökar och guarapera smakar än en otrendig, gammaldags espressoblandning på ett lokalhak i Florens eller andra "kvalitetsställen" som vissa vänner av ordning, überseende och trendkänslighet ej torde sätta sin fot i.

martink78 sa:

]Samma sak gäller t.ex. blended whisky som kräver en enorm skicklighet för att hålla samma smakprofil år efter år trots att råvaran skiftar. Att producera single malt är enklare, trots att den oftast klassas som bättre

Klicka för att se resterande...

Med en viss skillnad dock. En whisky tar inte 15-20 minuter att blanda och ska skeppas ut tonvis varje vecka. Råvarorna koppas säkert vid inköp, men att de riktigt stora skulle koppa varje batch tror jag inte på, men jag ska naturligtvis inte säga något säkert eftersom jag inte vet med säkerhet. Jag vet dock att de större rosterierna i Australieninte koppar varje batch.

Coffeehead sa:

Att särskilja dessa stilar kommer nog aldrig att fungera, jag är glad och lycklig över att kunna resa Italien runt och dricka underbar espresso vart än jag kommer. Jag ger inte Haugaard ett ända plus så länge han inte visar mer, för det kaffe han levererar till Mellqvist smakar apa och kommer av mig och många andra aldrig kunna ersätta den klassiska espresson.

Klicka för att se resterande...

Apkaffe är väl annars ganska typiskt DNSS (kolla in cupping score, hehehe... )

robbowan sa:

Jay: I vissa fall är det av "kvalitetsskäl" men i många fall (som du antagligen vet) krängs/blandas Merlot just för att det är så lätt (läs billigt) att odla jämfört med andra druvor. ;-D

Klicka för att se resterande...

Absolut, men det innebär inte att Merlotinte har sina egna kvaliteter som behagligt vin, till skillnad från robusta.

Apropå det så känns det som att Sideways-killens hat till Merlot och kärlek till Pinot har just med lättillgänglighet kontra omsorg att göra, vilket kanske debatten här handlar om, åtminstone för dem som anser att riktigt kaffe kan göras mer intressant än dussinkaffet som kommer ur 95% av alla kaféer runtom i världen. Snobbism, eller bara en insikt om att man kan kräva mer av en kaffeupplevelse..

Kontentan är väl - för mig - att oavsett hur mycket folk blandar in kvalitet, standard och objektiv vetenskap så är det till syvende och sist en produkt som baseras på smakuppfattning och detta är - hur man än ser på det - en subjektiv upplevelse.

Klicka för att se resterande...

Ja, och det rent subjektiva tror jag inte någon kan eller vill ta ifrån dig. För mig har den här debatten heller aldrig handlat om det.

Single Estate Sumatran Cowabunga med smak av kvitten, syltlökar och guarapera

Klicka för att se resterande...

Wow, jag skulle vilja ha tag i din kaffesource

Coffee sourced by Donatello, Leonardo and Rafaelo..

Jag saknar snarare någon lika stridbar förkämpe för robustan. Ingen verkar ha modet (några få försök undantagna!) att visa att det går att göra mer med robusta än att späda ut arabica med den. Jag vill se en mer nyanserad fight mellan arabica och robustalägren än vad som utkämpas idag!

Jag vill också lägga mig i kvalitetsdiskussionen. Kvalitet är absolut mätbart, men bara om parametrarna är definierade i en standard eller är väl förankrade och accepterade av den breda massan. I bilindustrin som det refererades till tidigare är dessa parametrar definierade och accepterade av bilföretagen. De definierade mätetalen följs upp av branchens mätinstitut och av myndighetsorganisationer.

Jag tror inte att kvalitetsbegreppet är lika väl förankrat i kaffeindustrin och det är nog därför vi ofta kör fast här i diskussionen. Jag kan ha fel, men jag är säker på att någon i så fall kommer att rätta mig.

Jay sa:

Wow, jag skulle vilja ha tag i din kaffesource

Coffee sourced by Donatello, Leonardo and Rafaelo..

Klicka för att se resterande...

Den håller jag för mig själv. :lol:

Buffeln sa:

. Jag saknar snarare någon lika stridbar förkämpe för robustan. Ingen verkar ha modet (några få försök undantagna!) att visa att det går att göra mer med robusta än att späda ut arabica med den. Jag vill se en mer nyanserad fight mellan arabica och robustalägren än vad som utkämpas idag!

Klicka för att se resterande...

Sweet Marias har robusta till salu, deras beskrivning är ganska objektiv...

Buffeln sa:

Jag vill också lägga mig i kvalitetsdiskussionen. Kvalitet är absolut mätbart, men bara om parametrarna är definierade i en standard eller är väl förankrade och accepterade av den breda massan. I bilindustrin som det refererades till tidigare är dessa parametrar definierade och accepterade av bilföretagen. De definierade mätetalen följs upp av branchens mätinstitut och av myndighetsorganisationer.

Jag tror inte att kvalitetsbegreppet är lika väl förankrat i kaffeindustrin och det är nog därför vi ofta kör fast här i diskussionen. Jag kan ha fel, men jag är säker på att någon i så fall kommer att rätta mig.

Klicka för att se resterande...

De flesta kaffeproducerande länderna har väl en klassificering av sina bönor, Kenya med sin A, AA etc, Colombia med Excelso, supremo etc. Kruxet är väl att de klassificeringarna, mig veterligen, inte fokuserar på smaker utan på lite mer objektiva kriterier, andelen främmande föremål, skadade bönor etc (se ex här http://www.coffeeresearch.org/coffee/brazilclass.htm). Saker som de flesta kan enas kring..

Att sätta upp motsvarande kriterier för smaker som accepteras av alla är ju svårare eftersom smaken skiljer sig så mycket. Däremot kan man naturligtvis få till en standard inom en viss nisch, och det är väl det som har hänt inom specielkaffebranchen och deras COE arrangemang.

Alla som gillar kaffe räcker upp en hand!

Bra. Kärlek!

Nu diskuteras det lite blandade ämnen i tråden och det är dags att bryta ut dem så att de var och ett för sig får det fokus de förtjänar.

1. Kaffets kvalitet - objektivt eller subjektivt?
2. Den Skandinaviska espressostilen - Finns den?
3. Kan vi inte respektera att vi gillar olika sorts kaffe? Kram på er!