hahaha
Well-known member
Jag har ganska nyligen kommit över en begagnad Mazzer Mini E mod B, från 2005 (tack, Molarin!). Det är min första riktiga kvarn så jag har inget att jämföra med, men jag tror jag förstår dem som längtar – en mer gedigen konstruktion är svårt att tänka sig.
Det som inte riktigt platsar är den plastiga bönbehållaren, jag har dessutom den större modellen (= gigantisk, 600 g bönor får plats). Lite overkill för hemmabruk.
Den har jag aldrig använt, utan som många andra doserar jag bönor direkt i halsen (på kvarnen, dummer! :nowink. Det går i några dubbla, men för lite än RDI för en inbiten koffeinist. Dessutom tar det retsamt ofta slut mitt i en malning, och timern blir otillräknelig när bönvolymen varierar. :angry:
Alltså har jag klurat ett tag på en mer lagom stor hopper, och nyss sprang jag på en liten glasburk på stan, en serie från Bodum som finns i olika storlekar och lock av både metall, Santoprene-gummi, plast och trä. Den jag köpte heter Yohki och har en tättslutande silikonpackning i det rostfria locket. 0,25 liter och nästan precis rätt diameter – 60 mm.
Tanken var att kapa botten, och placera det återstående röret i halsen på Mazzern. Fast burken var aningens för stor, man kanske kunde slipa ner diametern en knapp millimeter?
När jag letade glashantverkare på nätet ramlade jag över en av Sveriges få instrumentglasblåsare, som höll till bara några kilometer från mig. Och dessutom direkt fattade vad jag var ute efter
Burken är gjord av tåligt borosilikatglas, och det var tur, för vanligt glas skulle inte klarat behandlingen den blev utsatt för. Botten försvann på ett kick med hjälp av en diamantkap, men att slipa ner ytterdiametern var ingen bra idé, det förstör ytspänningen och därmed glasets hållfasthet. Och jag ville helst inte svarva ur Mazzerns aluminiumhals, även om det var en närliggande lösning.
Min glasblåsare föreslog då trycksvarvning; han värmde upp glasröret till bortåt 1500 grader under rotation, och pressade försiktigt en grafitplatta mot utsidan med en vinkel som ungefär motsvarade halsens något koniska form.
Passformen blev perfekt på första försöket, snacka om skicklighet! :lol: Dessutom slöt sig kanten till den avskurna botten vid uppvärmningen, och hållfastheten återställdes.
Ett nytt problem uppstod: Bodums vita logotyp blev svartbränd. hmy: Lösning: jag fick låna glasblåsarens grejer och själv blästra bort det fula. Skitkul! Och blästrat glas är ju såå fint:
Vill man skruva det hela några varv till, hade min glasblåsare helt underbara idéer om en påfyllningspip för koldioxid, kvävgas eller kanske helium för att hindra oxidering av bönorna (skulle nog vara mer motiverat tillsammans med en större hopper).
Sammanfattningsvis en fantastiskt rolig och inspirerande förmiddag i verkstan, bland högar av glaskolvar och -kolonner.
Så här ser det ut hemma nu, 2,5 dl får plats – det blir ganska precis fem dubbla eller 90 gram.
Det som inte riktigt platsar är den plastiga bönbehållaren, jag har dessutom den större modellen (= gigantisk, 600 g bönor får plats). Lite overkill för hemmabruk.
Den har jag aldrig använt, utan som många andra doserar jag bönor direkt i halsen (på kvarnen, dummer! :nowink. Det går i några dubbla, men för lite än RDI för en inbiten koffeinist. Dessutom tar det retsamt ofta slut mitt i en malning, och timern blir otillräknelig när bönvolymen varierar. :angry:
Alltså har jag klurat ett tag på en mer lagom stor hopper, och nyss sprang jag på en liten glasburk på stan, en serie från Bodum som finns i olika storlekar och lock av både metall, Santoprene-gummi, plast och trä. Den jag köpte heter Yohki och har en tättslutande silikonpackning i det rostfria locket. 0,25 liter och nästan precis rätt diameter – 60 mm.
Tanken var att kapa botten, och placera det återstående röret i halsen på Mazzern. Fast burken var aningens för stor, man kanske kunde slipa ner diametern en knapp millimeter?
När jag letade glashantverkare på nätet ramlade jag över en av Sveriges få instrumentglasblåsare, som höll till bara några kilometer från mig. Och dessutom direkt fattade vad jag var ute efter
Burken är gjord av tåligt borosilikatglas, och det var tur, för vanligt glas skulle inte klarat behandlingen den blev utsatt för. Botten försvann på ett kick med hjälp av en diamantkap, men att slipa ner ytterdiametern var ingen bra idé, det förstör ytspänningen och därmed glasets hållfasthet. Och jag ville helst inte svarva ur Mazzerns aluminiumhals, även om det var en närliggande lösning.
Min glasblåsare föreslog då trycksvarvning; han värmde upp glasröret till bortåt 1500 grader under rotation, och pressade försiktigt en grafitplatta mot utsidan med en vinkel som ungefär motsvarade halsens något koniska form.
Passformen blev perfekt på första försöket, snacka om skicklighet! :lol: Dessutom slöt sig kanten till den avskurna botten vid uppvärmningen, och hållfastheten återställdes.
Ett nytt problem uppstod: Bodums vita logotyp blev svartbränd. hmy: Lösning: jag fick låna glasblåsarens grejer och själv blästra bort det fula. Skitkul! Och blästrat glas är ju såå fint:
Vill man skruva det hela några varv till, hade min glasblåsare helt underbara idéer om en påfyllningspip för koldioxid, kvävgas eller kanske helium för att hindra oxidering av bönorna (skulle nog vara mer motiverat tillsammans med en större hopper).
Sammanfattningsvis en fantastiskt rolig och inspirerande förmiddag i verkstan, bland högar av glaskolvar och -kolonner.
Så här ser det ut hemma nu, 2,5 dl får plats – det blir ganska precis fem dubbla eller 90 gram.
Bilagor
-
Maxi-hopper.jpeg72.5 KB · Visningar: 339
-
Bodum Yohki 0,25 liter.jpg25.3 KB · Visningar: 331
-
Kvarnhalsen.jpg69.6 KB · Visningar: 335
-
Trycksvarvning.jpg119.4 KB · Visningar: 336
-
Färdigt glas.JPG98.1 KB · Visningar: 331
-
Glas med bönor.JPG109.6 KB · Visningar: 339
-
Kaffe-hörnet.JPG137.9 KB · Visningar: 341