mrjohan
Well-known member
Jag drar igång tråden, som jag lovat. Det blir ett långt inlägg!
Följande kan vara en upprepning av vad som sägs i andra trådan som handlar om PID, med skillnaden att jag kontrollerat parametrar och dokumenterat erfarenheter från min egen maskin.
I januari installerade jag en PID-regulator i min BFC Perfetta.
Anledningen till detta är att jag, liksom många andra, strävar efter att få kontroll på så många parametrar som möjligt på vägen till 'il espresso perfetto'.
Så fungerar Perfettan
På Perfettan sitter det en temperaturkontrollbox (fabrikat Prodigy Italia) som reglerar kokartemperaturen i bryggläge. Enligt mina mätningar jobbar denna kontrollbox mellan 90-98°C. Dvs. vid 90°C går värmeelementen igång och vid 98°C slås värmeelementen av.
Nackdelen med denna reglering är att det finns en ganska stor tröghet i värmeelement och kokare, vilket gör att då värmeelementen slår av vid 98°C fortsätter temperaturen i kokaren att stiga till cirka 103°C. Motsvarande sker vid 90°C när värmeelementen slår på, då hinner temperaturen sjunka till strax under 90°C innan värmeelementen ger full effekt och ser till att kokartemperaturen börjar stiga igen.
Perfettan jobbar alltså med ett intervall på kokartemperaturen på cirka 13°C, mellan 90-103°C. Detta intervall minskar något i bryggtemperaturen, så i själva bryggningen varierar temperaturen cirka 7°C i toppen och botten av kokarcykeln (grov uppskattning efter utförda mätningar).
Det är normalt att en enkelkokarmaskin jobbar på detta sätt. Inget unikt för Perfettan.
Självklart kan man lära sig att hantera maskinen, genom att "temperatursurfa". Att lära sig var i kokarcykeln man ska brygga för att få korrekt bryggtemperatur för just den böna man använder. Använder man en och samma bönblandning är det inga större svårigheter att lyckas hitta rätt i kokarcykeln. Det är när man varierar mellan olika bönblandningar, vilka har olika sammansättning, rostningsgrad, färskhet m.m. som det kan bli svårt att hitta bästa temperaturen för varje specifik blandning.
Varför PID?
Med en PID-regulator kan man med 1 knapptryckning förändra kokartemperaturen 1°C uppåt eller nedåt. Detta innebär att man relativt enkelt kan finna en kokartemperatur, som i sin tur ger en viss bryggtemperatur, som passar perfekt för just den bönblandning man använder.
Till skillnad från en Silva (vilken oftast diskuteras i PID-sammanhang) har ju Perfettan E61-grupp. Dessutom har Perfettan en kokare på cirka 0,8 liter (Silvian har en kokare på 0,3 liter). Detta gör Perfettan mycket mer temperaturstabil under bryggning. Vid mätningar (med hemmagjort Scace-filter, dvs. termoelement i ytan på toppen av en riktig kaffepuck) har jag mätt upp att temperaturen under bryggning varierar 0,4-0,5°C under hela processen, vilket får översättas till att Perfettan är mycket temperaturstabil.
Att maskinen redan är mycket temperaturstabil är en av anledningarna till att jag tyckte att en PID-regulator var välmotiverad som ett led i jakten på den perfekta!
Installation av PID
Jag började med att isolera kokaren på maskinen. Detta gjorde jag med ett material som heter Armaflex (googla för info) som klarar temperaturer upp till 150°C (långvarigt) och 180°C (kortvarigt).
Regulatorn köpte jag av en forummedlem, som själv köpt två regulatorer från ebay. Det är en kinesisk regulator, mycket prisvärd, för 250:-. De flesta PID-regulatorer som säljs på ebay är just kinesiska. De grundläggande funktionerna på dessa är i princip likadana som på de dyrare regulatorerna från ex. Fuji (vilka ofta nämns som enda alternativet på coffeegeek).
Det medföljer ofta ett termoelement av typ K. Det som jag fick med var dock svårmonterat på min kokare och bestod i princip av en 5 mm tjock metallklump = trög och långsam reglering (säkerligen en svarstid på 20 s). Därför valde jag att använda mig ett termoelement typ K med svarstid på 3 s istället (0,5 mm nålhuvud istället för klumpen på 5 mm). Detta för att regulatorn snabbt ska kunna känna av förändringar av kokartemperaturen.
Ännu bättre vore att använda ett termoelement av typ T, som har ännu snabbare svarstid.
Termoelementet har jag placerat i befintligt dykrör i kokaren, där kontrollboxens termoelement sitter. Jag har inte utvärderat om detta är bästa placeringen av termoelementet. Jag är i alla fall nöjd med hur det fungerar hittills.
Ett nolledarrelä + lite kablage, kabelskor, strips och eltejp är det som behövs utöver PID och termoelement.
Ingreppen i maskinen är mycket begränsade och består endast i att spänning till PID-regulatorn hämtas från ON-lampan, samt att 2 kablar lossas från temperaturkontrollboxen och istället kopplas ihop med PID'n. Klart!
Återställande till orginal -> bort med spänningen till PID'n från ON-lampan och tillbaks med de två kablarna på kontrollboxen. Enkelt!
Jag bedömer att ovanstående prylar totalt kostat mig 1000:-.
Dock skall man vara medveten om att dessa ingrepp har inverkan på kvarvarande garantitid.
Hur fungerar det nu?
Det fungerar MYCKET bra! Nu vet jag att varje gång jag ska brygga en espresso, så har jag samma kokartemperatur som jag hade gången innan (såvida jag inte förändrat inställningarna på PID'n). Detta gör att varje gång jag byter bönor, så trimmar jag in temperaturen på kokaren tills jag tycker att espresson smakar som bäst. Sedan behåller jag de inställingarna tills jag byter bönblandning (såvida jag inte vill experimentera med andra temperaturer efterhand som bönorna åldras m.m.).
Det som sker då jag brygger en espresso (vanligtvis dubbel) är att kokartemperaturen sjunker något. Ska jag brygga en espresso till direkt efter hinner kokarens temperatur stiga till inställd temperatur medan jag dumpar förra pucken, torkar ur, maler nytt, doserar och tampar.
Efter varje bönbyte och intrimning har jag inte tryckt ut ett enda skott som smakat illa p.g.a. felaktig bryggtemperatur. Det finns ju, som nämnts många gånger förut, dock många andra parametrar att jobba med och få kontroll över. Jag "slipper" i alla fall en av dessa parametrar framöver!
Har jag då dödat lite av charmen och en del av hantverket med att brygga espresso? Kanske.. kanske inte!? För min del känns det naturligt att göra vad jag kan för att förbättra befintlig maskin. För faktum är ju att huvuddelen av de kommersiella maskiner som idag används har denna typ av kontroll på bryggprocessen. Ingen PID-regulator, kanske, men dock ett mycket snävare temperaturintervall att jobba i. La Spaziale, Dalla Corte, La Marzocco, Synesso, Expobar m.fl. tillverkar hemmamaskiner med dessa möjligheter till temperaturstabil bryggning (dock oftast med två kokare).
Bilder på hur det ser ut i maskinen och utanpå lägger jag upp i dagarna. Återkommer även med diagram över kokar- och bryggtemperaturer när jag lånat ett Scace-filter (vilket gör utvärderingen mycket enklare).
Kommentarer? Reflektioner? Frågor? Funderingar? Shoot!
Följande kan vara en upprepning av vad som sägs i andra trådan som handlar om PID, med skillnaden att jag kontrollerat parametrar och dokumenterat erfarenheter från min egen maskin.
I januari installerade jag en PID-regulator i min BFC Perfetta.
Anledningen till detta är att jag, liksom många andra, strävar efter att få kontroll på så många parametrar som möjligt på vägen till 'il espresso perfetto'.
Så fungerar Perfettan
På Perfettan sitter det en temperaturkontrollbox (fabrikat Prodigy Italia) som reglerar kokartemperaturen i bryggläge. Enligt mina mätningar jobbar denna kontrollbox mellan 90-98°C. Dvs. vid 90°C går värmeelementen igång och vid 98°C slås värmeelementen av.
Nackdelen med denna reglering är att det finns en ganska stor tröghet i värmeelement och kokare, vilket gör att då värmeelementen slår av vid 98°C fortsätter temperaturen i kokaren att stiga till cirka 103°C. Motsvarande sker vid 90°C när värmeelementen slår på, då hinner temperaturen sjunka till strax under 90°C innan värmeelementen ger full effekt och ser till att kokartemperaturen börjar stiga igen.
Perfettan jobbar alltså med ett intervall på kokartemperaturen på cirka 13°C, mellan 90-103°C. Detta intervall minskar något i bryggtemperaturen, så i själva bryggningen varierar temperaturen cirka 7°C i toppen och botten av kokarcykeln (grov uppskattning efter utförda mätningar).
Det är normalt att en enkelkokarmaskin jobbar på detta sätt. Inget unikt för Perfettan.
Självklart kan man lära sig att hantera maskinen, genom att "temperatursurfa". Att lära sig var i kokarcykeln man ska brygga för att få korrekt bryggtemperatur för just den böna man använder. Använder man en och samma bönblandning är det inga större svårigheter att lyckas hitta rätt i kokarcykeln. Det är när man varierar mellan olika bönblandningar, vilka har olika sammansättning, rostningsgrad, färskhet m.m. som det kan bli svårt att hitta bästa temperaturen för varje specifik blandning.
Varför PID?
Med en PID-regulator kan man med 1 knapptryckning förändra kokartemperaturen 1°C uppåt eller nedåt. Detta innebär att man relativt enkelt kan finna en kokartemperatur, som i sin tur ger en viss bryggtemperatur, som passar perfekt för just den bönblandning man använder.
Till skillnad från en Silva (vilken oftast diskuteras i PID-sammanhang) har ju Perfettan E61-grupp. Dessutom har Perfettan en kokare på cirka 0,8 liter (Silvian har en kokare på 0,3 liter). Detta gör Perfettan mycket mer temperaturstabil under bryggning. Vid mätningar (med hemmagjort Scace-filter, dvs. termoelement i ytan på toppen av en riktig kaffepuck) har jag mätt upp att temperaturen under bryggning varierar 0,4-0,5°C under hela processen, vilket får översättas till att Perfettan är mycket temperaturstabil.
Att maskinen redan är mycket temperaturstabil är en av anledningarna till att jag tyckte att en PID-regulator var välmotiverad som ett led i jakten på den perfekta!
Installation av PID
Jag började med att isolera kokaren på maskinen. Detta gjorde jag med ett material som heter Armaflex (googla för info) som klarar temperaturer upp till 150°C (långvarigt) och 180°C (kortvarigt).
Regulatorn köpte jag av en forummedlem, som själv köpt två regulatorer från ebay. Det är en kinesisk regulator, mycket prisvärd, för 250:-. De flesta PID-regulatorer som säljs på ebay är just kinesiska. De grundläggande funktionerna på dessa är i princip likadana som på de dyrare regulatorerna från ex. Fuji (vilka ofta nämns som enda alternativet på coffeegeek).
Det medföljer ofta ett termoelement av typ K. Det som jag fick med var dock svårmonterat på min kokare och bestod i princip av en 5 mm tjock metallklump = trög och långsam reglering (säkerligen en svarstid på 20 s). Därför valde jag att använda mig ett termoelement typ K med svarstid på 3 s istället (0,5 mm nålhuvud istället för klumpen på 5 mm). Detta för att regulatorn snabbt ska kunna känna av förändringar av kokartemperaturen.
Ännu bättre vore att använda ett termoelement av typ T, som har ännu snabbare svarstid.
Termoelementet har jag placerat i befintligt dykrör i kokaren, där kontrollboxens termoelement sitter. Jag har inte utvärderat om detta är bästa placeringen av termoelementet. Jag är i alla fall nöjd med hur det fungerar hittills.
Ett nolledarrelä + lite kablage, kabelskor, strips och eltejp är det som behövs utöver PID och termoelement.
Ingreppen i maskinen är mycket begränsade och består endast i att spänning till PID-regulatorn hämtas från ON-lampan, samt att 2 kablar lossas från temperaturkontrollboxen och istället kopplas ihop med PID'n. Klart!
Återställande till orginal -> bort med spänningen till PID'n från ON-lampan och tillbaks med de två kablarna på kontrollboxen. Enkelt!
Jag bedömer att ovanstående prylar totalt kostat mig 1000:-.
Dock skall man vara medveten om att dessa ingrepp har inverkan på kvarvarande garantitid.
Hur fungerar det nu?
Det fungerar MYCKET bra! Nu vet jag att varje gång jag ska brygga en espresso, så har jag samma kokartemperatur som jag hade gången innan (såvida jag inte förändrat inställningarna på PID'n). Detta gör att varje gång jag byter bönor, så trimmar jag in temperaturen på kokaren tills jag tycker att espresson smakar som bäst. Sedan behåller jag de inställingarna tills jag byter bönblandning (såvida jag inte vill experimentera med andra temperaturer efterhand som bönorna åldras m.m.).
Det som sker då jag brygger en espresso (vanligtvis dubbel) är att kokartemperaturen sjunker något. Ska jag brygga en espresso till direkt efter hinner kokarens temperatur stiga till inställd temperatur medan jag dumpar förra pucken, torkar ur, maler nytt, doserar och tampar.
Efter varje bönbyte och intrimning har jag inte tryckt ut ett enda skott som smakat illa p.g.a. felaktig bryggtemperatur. Det finns ju, som nämnts många gånger förut, dock många andra parametrar att jobba med och få kontroll över. Jag "slipper" i alla fall en av dessa parametrar framöver!
Har jag då dödat lite av charmen och en del av hantverket med att brygga espresso? Kanske.. kanske inte!? För min del känns det naturligt att göra vad jag kan för att förbättra befintlig maskin. För faktum är ju att huvuddelen av de kommersiella maskiner som idag används har denna typ av kontroll på bryggprocessen. Ingen PID-regulator, kanske, men dock ett mycket snävare temperaturintervall att jobba i. La Spaziale, Dalla Corte, La Marzocco, Synesso, Expobar m.fl. tillverkar hemmamaskiner med dessa möjligheter till temperaturstabil bryggning (dock oftast med två kokare).
Bilder på hur det ser ut i maskinen och utanpå lägger jag upp i dagarna. Återkommer även med diagram över kokar- och bryggtemperaturer när jag lånat ett Scace-filter (vilket gör utvärderingen mycket enklare).
Kommentarer? Reflektioner? Frågor? Funderingar? Shoot!