Uppgraderingsångest

holcar

Well-known member
Nu har jag haft min Mazzer i snart en vecka och jag kan blott konstatera att det varit en fantastiskt tid. Aldrig tidigare har jag lyckats producera så acceptabla shots med min Classic. Utvecklingen var snabb. Redan samma dag som jag fick kvarnen så lånade jag en digital köksvåg av en kompis samt en badrumsvåg för att lyckas eliminera så många felkällor som möjligt. Självfallet köpte jag två dagar senare en egen köksvåg. Hur jag klarat mig utan så länge är ett mysterium! Men hur jag än tampar, väger, mäter och mal så får jag ändå inte den kvalitet som jag önskar.

Slutsatsen är lika självklar som uppenbar: jag måste byta bryggare. Classicen matchar inte kvarnen helt enkelt. Efter många långa nätter (hur många är det egentligen?!) eller snarare efter en veckas surfande 24/7 så har jag kommit fram till den djupt deprimerande slutsatsen att det inte räcker med uppgradering till HX utan att det är en maskin med två kokare som gäller. Innan jag fick kvarnen så tänkte jag mig att en bryggare i 12-15k-klassen skulle räcka för att döva min ångest men nu är jag inte lika övertygad. Efter allt för mycket bryggarsurfande så har mina ögon fastnat för La Marzocco GS3 eller Synesso Cyncra. Det känns jävligt tungt, måste jag erkänna, att tråna efter dessa bryggare och samtidigt vara medveten om att jag inte kommer kunna bli nöjd förrän jag har en i min ägo. Lite svårt att motivera ett sådant inköp för mig själv även om jag inte har någon annan att ta hänsyn till. Är det verkligen logiskt att lägga ut en summa som motsvarar betydligt mer än 10 månadshyror för min lägenhet för att få en högkvalitativ bryggare?

För att försöka övertala mig själv började jag göra följande kalkyl, om vi förutsätter att maskinparken håller i ca 15 år (365,25 dagar/år) och jag konsumerar 4 doppios (räknat på doppios på 16 g samt ett spill på 4 g och ett kilopris på 220 kr) per dag:

Mazzer 5300 kr
Bryggare 35000 kr
Kaffekostnad 96426 kr

ger ett resultat på 6,24 kr per doppio.

6,24 per doppio utslaget över en femtonårsperiod är ju inte mycket jämfört med vad det skulle kosta att gå ut på den lokala kaffebaren varje gång man kände the need.

Vad har ni för åsikter och teorier? Vilken väg är den rätta att gå? Är det möjligt att ta denna uppgradering steg för steg eller måste jag gå på det fetaste direkt eller är det mer rimligt att utveckla hantverksdelen först? Jag känner mig helt vilsen.
 

lupoo

Well-known member
Samtalsterapi hos en psykolog (alt psykiatriker) är kanske billigare, men absolut inte lika roligt som kaffeprylarna;).

Edit: Just de Tallinn "Va va' de vi sa" :)
 

brengen

Well-known member
Sen min uppgraderingsboom startade i slutet av november har jag nu kommit ner till ~84kr/enkel espresso (mjölkkostnaden ej inräknad till de cappu som slinker ner).

Har jag uppsättningen i ett par år så blir kostnaden för mitt kaffeintresse nästintill obefintlig ;)

Man ska satsa sina pengar på det man tycker är roligt.
 

holcar

Well-known member
Ok. Jag gör en pudel och erkänner: ni hade rätt - uppgraderingsångesten har drabbat mig som en hagelsvärm attackerar en älg under jaktperiod! Jag vägrar dock att låta mig nöja med att hålla diskussionen på denna nivå. Känner ett trängande behov av att ta detta dilemma på stort allvar. Som jag ser det så behöver diskussionen föras på dessa plan:

1. Det gäller att med så stor sannolikhet som möjligt isolera felkällan dvs. krävs det att jag förbättrar min teknik så mycket som möjligt så att det faktiskt bara är maskinen som förhindrar extraheringen av den perfekta espresson gång efter gång. Vad är egentligen hemligheten? Vilka parametrar är fasta och vilka är variabla? (Egentligen fel möte men...)

2. Vägen till att finna den optimala maskinen. Vilka alternativ finns egentligen om det är kompromisslöshet som är ledstjärnan?
 

Tallinn

Well-known member
Jag tror att en bra E61 tar dig väldigt öångt på vägen, så långt att ditt eget handlag spelar större roll än maskinen. Men, har man sett The Holy Grail så har man...

En lösning som kan vara rimlig är att handla av någon som erbjuder sig att byta in din maskin, som bellabarista, om du känner att du måste ta ett sjumilakliv och inte bara ett långt steg.
 

Jemo

Well-known member
eller så kan du ju börja jobba på ett kafe som redan har bra grejer men "skit bakom spakarna". då gör du ju dessutom en god insats för samhället och kaffekulturen.
 

holcar

Well-known member
Tallinn: Det handlar ju inte bara om maskinens prestanda utan även till viss del efter vilket "habegär" samt "ägarnöjdhet" som de associeras med. E61 är säkerligen en himmelsvid förbättring men jag vet inte om det känns som en nog stor uppgradering eftersom det ändå bara kommer att kännas som om jag "kommit en bit på vägen". Phew... Besattheten bara växer för varje dag!

Jemo: Jag har redan lekt med tanken på att ge upp min nuvarande karriär för att omskola mig till barista på heltid. Marknaden borde vara tämligen god speciellt med tanke på hur utbudet av kvalitativ espresso på lokal är här i norrbotten. Tror inte jag druckit en enda som varit godkänd faktiskt. De brukar till och med misslyckas med lattes i parti och minut här. Kombinationen av bränd och blaskig tycks vara en ledstjärna hos Roasters här...
 

Kaffegalningen

Brewtal kaffenörd
eller så kan du ju börja jobba på ett kafe som redan har bra grejer men "skit bakom spakarna".

Mardrömmen vore väl om han blir tvingad till att göra skit med spakarna? Minns en tråd där en vettig person fick en mindre utskällning när gammal skummad mjölk hälldes ut, för mjölk är ju dyrt...:huh:
 

Kaffegalningen

Brewtal kaffenörd
Vad har ni för åsikter och teorier? Vilken väg är den rätta att gå?

Bean there, done that! Ha, du sitter i samma sits som jag gjorde före Brewtusen!

Förresten, ena skinkan är kvar i sitsen än, tror inte (och har aldrig trott heller) att Brewtusen kommer att bli min sista manskin. Den är ett tillfälligt stopp på vägen till "Maskinen" med stort M.
 

Kaffegalningen

Brewtal kaffenörd
En lösning som kan vara rimlig är att handla av någon som erbjuder sig att byta in din maskin, som bellabarista, om du känner att du måste ta ett sjumilakliv och inte bara ett långt steg.

Va? Nu blir jag förvirrad. Som i att Bellabarista skulle köpa hans nuvarande maskin i "utbyte" som när man byter ut sin bil hos en bilförsäljare?

Kan aldrig vara vettigt att skicka en begagnad maskin till England. Annat är det för de som bor i närheten och kan gå dit med sin maskin. Frakten är inte billig, sälj den i sverige privat istället.
 

Trase

Well-known member
Vi har i vår snedtampar jakt efter den perfekta espresson köpt en Reneka Techno - med denna dubbelkokare kan vi ställa in bryggtemperaturen för att eliminera en stor felkälla.

Ett annat sätt att eliminmera denna parameter kan vara att skaffa en Elektra microcasa semiautomatica - fråga niad här på forumet och läs denna tråd! Dess grupphuvudskonstruktion gör den tydligen mycket förlåtande...

Lite mer om elektran, men kanske än mer om espresso i allmänhet som är mycket intressant skall du läsa här!, och här diskuterar de vidare om detta "paper"...

Och för att knäcka Mazzer mini E lite så kan man läsa om denna kvarnen som ger så bra distribution så man knappt kan schnee-tampa (men vissa frågetecken om dess bygg-kvalitet...)


1. Det gäller att med så stor sannolikhet som möjligt isolera felkällan dvs. krävs det att jag förbättrar min teknik så mycket som möjligt så att det faktiskt bara är maskinen som förhindrar extraheringen av den perfekta espresson gång efter gång. Vad är egentligen hemligheten? Vilka parametrar är fasta och vilka är variabla? (Egentligen fel möte men...)
 

holcar

Well-known member
Förresten, ena skinkan är kvar i sitsen än, tror inte (och har aldrig trott heller) att Brewtusen kommer att bli min sista manskin. Den är ett tillfälligt stopp på vägen till "Maskinen" med stort M.

Jag känner att jag inte orkar stanna på någon hållplats på vägen. Det är dags att gå "all in" så att säga. Det blir bara mer kostsamt att hålla emot och stanna på halva vägen för att senare göra förluster vid inbyten etc.
 

holcar

Well-known member
Vet precis vad du menar. [...] Man vill ha "det". Inte bara en maskin som gör bra espresson, utan en maskin med "det".

Exakt. Et tu, KG! Man vill ju ha en produkt som man blir glad av att se varje dag, som känns bra att använda och som kan producera espresso av världsklass i ens kök...
 

treefinger

Well-known member
uppgraderingsångesten har drabbat mig som en hagelsvärm attackerar en älg under jaktperiod!

Som norrlänning måste jag faktiskt flika in och meddela att man inte använder hagel mot älg. :nowink: ;)

Hur som helst så önskar jag dig lycka och välgång in i uppgraderingsdjungeln :)

 

Kaffegalningen

Brewtal kaffenörd
1. Det gäller att med så stor sannolikhet som möjligt isolera felkällan dvs. .... Vad är egentligen hemligheten? Vilka parametrar är fasta och vilka är variabla? (Egentligen fel möte men...)

Har du funderat på att rosta dina egna kaffebönor?
Jag tycker faktiskt att det smakar bättre med färskrostat... Och dessutom så är det jäkligt kul och tillfredställande att veta vad det är man har. Veta varifrån kaffet kommer och rosta det själv.

"Tja, de här bönorna kommer dels från Dominikanska Republiken. De växer på 1100 meters höjd utanför en liten by som heter Juncalito med några hundra invånare som odlar kaffe.

Sedan är det lite bönor från Indien med ochså, Indian Monsooned Malabar. De förvaras under några månader under plåttak under monsunperioden för att kaffet ska få en speciall smak.

Och så är det lite bönor från Etiopien ochså, handplockade. De torkas i solen och rensas för hand. Harrar Longberry, riktigt goda.".

Kul att slänga fram i en diskussion. :cool:

2. Vägen till att finna den optimala maskinen. Vilka alternativ finns egentligen om det är kompromisslöshet som är ledstjärnan?

Du kan egentligen dela in det i två delar:

1- Espressoprestanda och stabilitet.
2- Utseende.

1- GS3 vinner för tillfället lätt.
2- GS3 tilltalar inte mig personligen direkt, därav uteblivet köp av GS3.

Jag tycker att lägger man ut så våldsamt mycket pengar som på en GS3 så ska det uppfylla båda punkterna. Jag vet att flera tillverkare håller på att ta fram apparater med dubbla kokare och jag hoppas att någon av de kommer att hamna mellan Brewtusen och GS3:an.

La Spaziale är nog en guldmaskin, men där droppar punkt 2 totalt för mig (tycker inte om "tak" på espressomaskiner alls). Därför är den inte ett alternativ för mig. Jag SKA ha en med "exposed grouphead", alltså en där grupphuvudet sticker ut från apparaten i övrigt. Typ E61, GS3 eller liknande.

Dallacorte Super Mini kanske är något? Tycker att den ochså är för ful. De håller ochså på att ta fram en snyggare variant. Väntar tills det komemr ut något som passar som handsken. Tills dess är det Brewtusen som gäller. Tror den har bra andrahandsvärde.
 

Kaffegalningen

Brewtal kaffenörd
Jag känner att jag inte orkar stanna på någon hållplats på vägen. Det är dags att gå "all in" så att säga. Det blir bara mer kostsamt att hålla emot och stanna på halva vägen för att senare göra förluster vid inbyten etc.

Jag vet, och jag håller med dig. Problemet är att "min" maskin med stort M inte finns än. Den tillverkas inte. Det är en GS3-wannabee som är snyggare. (eller hur man nu ska uttrycka sig).

En sådan här kanske? :cool:
Med dubbla kokare, rotary pump, PID osv.

 

treefinger

Well-known member
KG, läste nånstans att Klaus, som skaffat en GS3a, inte var helt nöjd med skumningen på den. Jag menar.. om Klaus inte var nöjd.. då lär knappast KG ha blivit nöjd heller :)
 

Forumstatistik

Trådar
14,632
Inlägg
155,470
Medlemmar
19,331
Senaste medlemmen
ca.nord
Topp