Ålder på Sveriges baristor

Varför kommer det till sig att de allra flesta baristor man möter på kaffebarer i Sverige är så unga?

Som om det vore ett nervärderat yrke som unga människor bara tar tillhands i nöd när de behöver en extra slant, och slutar direkt när de hittar annat.

Ser folket ner på baristorna? Anses det vara ett dåligt jobb? Trivs inte människor med jobbet? Är arbetsvillkoren så kassa?

Varför varför varför?

Som jag ser det så skulle jag aldrig kunna anse mig själv vara en barista; Hur mycket jag än tjänade på det. Hur gott kaffe jag än gjorde. Var jag än jobbade. Om jag inte vore 55+ och med livserfarenhet.

arto sa:

Som jag ser det så skulle jag aldrig kunna anse mig själv vara en barista; Hur mycket jag än tjänade på det. Hur gott kaffe jag än gjorde. Var jag än jobbade. Om jag inte vore 55+ och med livserfarenhet.

Klicka för att se resterande...

Varför inte det?

OK om du krävde av dig själv att du ska ha kaffeerfarenhet. Att du ska kunna göra kaffe, bra kaffe. Veta vad de olika cappuccino, Macchiato osv är. Helt klart bör man kunna kräva det av någon som kallar sig Barista.

Men livserfarenhet och en hög ålder? Har väl inget som helst samband med om man passar för ett yrke eller inte? OK för att man kanske behöver ett par års erfarenhet för att "få till det", men börjar man som 20 åring och drar i kaffespakar hela dagarna i 3 år så borde man vara rätt bra på kaffe vid 23 års ålder (om man har intresset såklart, och inte är en mupp då) trots att man inte är 55 år gammal.

:?

Jag var nog lite väl extrem när jag skrev 55+, men jag fortsätter tycka att man mognar till en barista. Tills man har tiden inne kan man åtminstone titulera sig som en barista-lärling.

Lite likt en fotograf. Inte är man det direkt efter estetskolan man gått 3 år och praktiserat några år på lokala labben. Man ska ha ha lite skägg och drama bakom sig.

Hmm. Nåt sånt tycker jag. Helt utan riktiga motiveringar.

:shock:

Ligger en del i det, arto. Man får sätta dom på prov Be dem göra en kopp på en liten skitmaskin och se hur det går 8)

Hmmm, OK.

Jag tycker att en fotograf är man om man försörjer sig på att ta bilder.
Eller om man är jäkligt bra på det bara, men är det inte ens huvudsakliga försörjning är man väl mer "duktig amatörfotograf" kanske?

Kanske är jag lite lös om ålder eftersom jag har själv hunnit med en hel del och är bara 35 år? Har jobbat som dykare i Norge (plockat sjöborrar och kammusslor och sålt till fiskebruk och grossister), har haft byggfirma i X antal år, och de senaste åren har jag jobbat med filmscanning och digitalisering av bilder.

Jobbat natt på en bensinstation vid uppstart av nytt bolag (jobbat på dagtid som byggnadsarbetare OCH startat upp ett till bolag samtidigt i samband med 10 timmars nattpass varannan vecka, OCH var nybliven förälder samtidigt. DET var en jobbig tid!)

En kass höft och rygg i kombination med en ortoped som tyckte att "jag skulle nog fundera på att byta yrke, min kropp kommer säkert inte att hålla tills pensionen" fick mig att göra slag i saken. Är numera ledande i sverige på scanning av 8mm film och har haft kunder från en drös andra länder med (förutom sverige då).

Bestämmer man sig för att göra något och lär sig hur det ska gå till är det ju bara att ta och... bli bäst, helt enkelt.

Hade seriösa planer på att starta ett kafferosteri ett tag men knäppa regler gjorde att jag tappade lusten (efter diverse diskussioner med livsmedelsverket).

Nyfikna kan hitta mig på www.uppsalabildteknik.com (smygreklam, smygreklam)

Ett yrke och en proffession får man om man tar tag i saken och blir tillräckligt bra på det. Och vågar ta steget. Oavsett ålder (fast visst ska man ha en viss mognad, annars rinner det bara ut i sanden).

Låter som ett skrytsamt inlägg, nu får jag ta och lägga ner! :shock:

Om inte annat, så med alla dina här-ovan-beskrivna livserfarenheter, slit och säkerligen lycka med, skulle du säkelrigen kunna driva ett charmigt café och bli en toppenbarista där med

Hmm, heh, det är ju klart. Livserfarenhet blir det ju av det hela, även om jag egentligen inte är tillräckligt gammal för det än. :lol:

Vilken härlig liten bit av din livshistoria mr isomac, inspirerande.

Vet inte hur det är på de lyxigare barerna i Italien vad gäller baristor men servitörerna är som jag tidigare nämnt ofta rätt gamla. I Rom verkar det vara bra pengar (förmodligen mest dricksen) i att vara servitör på de lyxiga svindyra barerna runt de berömda Piazzorna. Jag illustrerar med en bild jag haft i en tidigare tråd. Här är det en från Bar Ercolano i Sorrento på Piazza Tasso. Kolla in gubbsen till höger, båda är servitörer på baren, så ser det ofta ut på servitörsidan som sagt i Italien tycker jag och det är nästan alltid män som serverar. Upplevde samma sak i Tropea i början av sommaren och även i Pizzo. På de lite billigare barerna eller såna barer som ligger på enklare hotell och så är det dock ofta ungdomar man ser. Två tjejer kom jag på med att sitta på disken nästan inne bland glassbunkarna och äta med varsin sked rakt ur bunkarna på ett ställe, pappa ägaren var inte där just då antar jag.

niad sa:

Vet inte hur det är på de lyxigare barerna i Italien vad gäller baristor men servitörerna är som jag tidigare nämnt ofta rätt gamla. I Rom verkar det vara bra pengar (förmodligen mest dricksen) i att vara servitör på de lyxiga svindyra barerna runt de berömda Piazzorna. Jag illustrerar med en bild jag haft i en tidigare tråd. Här är det en från Bar Ercolano i Sorrento på Piazza Tasso. Kolla in gubbsen till höger, båda är servitörer på baren, så ser det ofta ut på servitörsidan som sagt i Italien tycker jag och det är nästan alltid män som serverar. Upplevde samma sak i Tropea i början av sommaren och även i Pizzo. På de lite billigare barerna eller såna barer som ligger på enklare hotell och så är det dock ofta ungdomar man ser. Två tjejer kom jag på med att sitta på disken nästan inne bland glassbunkarna och äta med varsin sked rakt ur bunkarna på ett ställe, pappa ägaren var inte där just då antar jag.

Klicka för att se resterande...

Så ska det se ut Om baristan är mer uppskattad än servitörerna så kan man nästan ana hur hårt han håller sig fast vid spakarna

... ljuger gör jag visst ochså. Är ju 31 år och inte 35. :?

Jag har ett enkelt svar på frågan... espressokulturen är helt enkelt alldeles för ny här ännu i Sverige. Därför finns det få "'äldre" baristor.
Men på Bar Italia huserar en av de trevligare något äldre baristorna.

Sen så kanske lönen spelar in...kan man tänka sig.

Det krångliga svaret följer nedan...
Den här diskussionen gränsar till en som jag och mina vänner brukar ha varje gång vi får pissig service på nån restaurang.

I Sverige jobbar det folk i servisen som allt som oftast anser sig vara mellan två jobb. Man tjänar pengar för att kunna betala hyran. Men att vara trevlig, hålla god servicenivå och faktiskt värdesätta sitt arbete och vara stolt över det finns inte på kartan.

Ta dig till t ex sydeuropa där servitöryrket är något att vara stolt över, och som i många fall dessutom går i arv i flera generationer. De har järnkoll och gör allt för att hålla rätt på beställningarna. Dessutom ska sägas att det är få i svensk servispersonal som klarar av att få ordning på beställningar av mat + dryck till ett sällskap en på två personer.

Jag har vid ett flertal tillfällen suttit på restaranger i större sällskap om ca 8 personer i ett flertal länder i Europa och där servitören inte ens använt ett block för att notera beställningarna och sedan lätt som en plätt placerat ut allt rätt utan att fråga.

Ok det var off topic men vad jag menar är att kanske är det just det som är problemet här i Sverige. Jag tror att det är viktigt att skilja på de som kallar sig baristor och knegar på nåt trött kafé för att dryga ut CSN-lånet och på de baristor som värdesätter kaffekonsten och som lägger ner oerhört mycket tid på att träna inför tävlingar. Och flertalet av dessa baristor är ju också just baristor på riktigt schyssta kaffebarer.

Håller fullständigt med! Det är inte alltid så viktigt vad man gör, men det är viktigt att göra det bra. Är man inte intresserad, så blir det sällan bra.

LL är klok

Och mycket väl kan det vara så att det är människorna som inser det fina med yrket som även borde börja stödda hantverkarna, dom unga som dom gamla. Lyfta upp deras yrke och ge mer beröm, inte bara inför människor inom kaffekulturen utan också höja fram dessa duktiga yrkesidkare för ointresserade släktingar och vänner.

Sakta skulle det möjligen kunna leda till en kaffekultursrevolution :twisted: