treefinger
Well-known member
Kartbeskrivning
Espresson har jag tyvärr inte vågat mig på där, och tur är väl kanske det. Detta ställe har nog givit mig mest vatten på kvarnen, eller vad man brukar säga, gällande "tonårsbrudar-bakom-spakarna-som-inte-kan-rå-för-att-de-inte-har-fått-någon-inskolning"-syndromet.
Jag känner att detta fenomen, som troligen är vida utspritt i hela landet, verkligen borde kunna förkortas till ett kortare och mer lättskrivet uttryck. Hjälp mig gärna.
Nu tillbaka till caféet. Det största problemet här, när man får en latte/cappuccino gjord åt sig, är att det finns inget engagemang i att leverera _bra_ kaffe. Hela verksamheten känns rutinmässig på ett slentrianmässigt sätt, utan minsta finess.
Rent konkret så innebär detta dålig koll på maskinerna, dosering, tampning, skumning, ja - egentligen alla parametrar man faktiskt måste träna sig till för att få en känsla för själva hantverket.
För att dra en kort anekdot. Jag var där med min flickvän och tog en fika en sen kväll då det var rätt tomt med folk och beställde en latte; en espresso är faktiskt lite för snabbdrucken för att räcka mer än en kvarts fika
. Hur som helst så gick espressoextraheringen helt okej, men när mjölken skulle skummas så sprutade det mjölk runt i hela caféet då den skummats så varm att den kokade. Den snälla flickan bakom spakarna städade upp latten och gav mig den direkt, utan att göra en ny. Den var så het att jag fick ta flera servetter för att kunna bära den till mitt bord utan att få brännskador. Alltså, en skållhet latte med ett stenhårt diskmedelsfluff-skum. Det vill säga, inget för den som vill till latte-himmelriket.
Hur som helst så smakade jag av och till min fasa smakade latten långt värre än jag någonsin kunde föreställa mig att en latte kunde smaka. Det var alltså inte bara smaken av för het mjölk som trängde igenom hela upplevelsen. Det var mer en distinkt smak av bränd mjölk som dominerade.
Jag kände att jag var tvungen att klaga, jag gick till gumman bakom disken och bad om att få en ny eftersom den var för varm och smakade bränt. Inga konstigheter sade hon och började förbereda en ny. Espresson såg fin ut, och nu var det alltså bara mjölken kvar igen. Hon började skumma.. ... o skumma... o skumma... o sedan så.. *prhhhrrssssst* .... *spprruuuuutt* mjölkkannan till synes exploderade igen. Samma visa igen, där fick jag sedan latten, men denna gång brydde jag mig inte om att smaka av.. det var liksom ingen idé.
Det som är tråkigt med ställen som detta jag beskriver ovan är att det känns som att de är bortom all hjälp på något sätt. Hur ska man upplysa dem? Hur ska man bära sig åt? Jag lobbar faktiskt lite för idén med den där blanketten om tips till caféer och baristorna som jobbar där. Kan inte vi? (cheffalo, molarin och de övriga experterna) stapla upp lite punkter till en bra espresso, cappuccino, ristretto, latte osv?
Tänk på oss som inte bor i sthlm, gbg o malmö, där man tydligen utan större svårighet kan hitta bra ställen?
[/i]
Espresson har jag tyvärr inte vågat mig på där, och tur är väl kanske det. Detta ställe har nog givit mig mest vatten på kvarnen, eller vad man brukar säga, gällande "tonårsbrudar-bakom-spakarna-som-inte-kan-rå-för-att-de-inte-har-fått-någon-inskolning"-syndromet.
Jag känner att detta fenomen, som troligen är vida utspritt i hela landet, verkligen borde kunna förkortas till ett kortare och mer lättskrivet uttryck. Hjälp mig gärna.
Nu tillbaka till caféet. Det största problemet här, när man får en latte/cappuccino gjord åt sig, är att det finns inget engagemang i att leverera _bra_ kaffe. Hela verksamheten känns rutinmässig på ett slentrianmässigt sätt, utan minsta finess.
Rent konkret så innebär detta dålig koll på maskinerna, dosering, tampning, skumning, ja - egentligen alla parametrar man faktiskt måste träna sig till för att få en känsla för själva hantverket.
För att dra en kort anekdot. Jag var där med min flickvän och tog en fika en sen kväll då det var rätt tomt med folk och beställde en latte; en espresso är faktiskt lite för snabbdrucken för att räcka mer än en kvarts fika
. Hur som helst så gick espressoextraheringen helt okej, men när mjölken skulle skummas så sprutade det mjölk runt i hela caféet då den skummats så varm att den kokade. Den snälla flickan bakom spakarna städade upp latten och gav mig den direkt, utan att göra en ny. Den var så het att jag fick ta flera servetter för att kunna bära den till mitt bord utan att få brännskador. Alltså, en skållhet latte med ett stenhårt diskmedelsfluff-skum. Det vill säga, inget för den som vill till latte-himmelriket.Hur som helst så smakade jag av och till min fasa smakade latten långt värre än jag någonsin kunde föreställa mig att en latte kunde smaka. Det var alltså inte bara smaken av för het mjölk som trängde igenom hela upplevelsen. Det var mer en distinkt smak av bränd mjölk som dominerade.
Jag kände att jag var tvungen att klaga, jag gick till gumman bakom disken och bad om att få en ny eftersom den var för varm och smakade bränt. Inga konstigheter sade hon och började förbereda en ny. Espresson såg fin ut, och nu var det alltså bara mjölken kvar igen. Hon började skumma.. ... o skumma... o skumma... o sedan så.. *prhhhrrssssst* .... *spprruuuuutt* mjölkkannan till synes exploderade igen. Samma visa igen, där fick jag sedan latten, men denna gång brydde jag mig inte om att smaka av.. det var liksom ingen idé.
Det som är tråkigt med ställen som detta jag beskriver ovan är att det känns som att de är bortom all hjälp på något sätt. Hur ska man upplysa dem? Hur ska man bära sig åt? Jag lobbar faktiskt lite för idén med den där blanketten om tips till caféer och baristorna som jobbar där. Kan inte vi? (cheffalo, molarin och de övriga experterna) stapla upp lite punkter till en bra espresso, cappuccino, ristretto, latte osv?
Tänk på oss som inte bor i sthlm, gbg o malmö, där man tydligen utan större svårighet kan hitta bra ställen?
[/i]
